Vad är spoofing?

Spoofing är en typ av cyberattack som innebär att man utger sig för att vara en dator, enhet eller användare för att få tillgång till skyddad information eller skyddade system. Angriparen kan använda olika metoder som spoofing av IP-adress, spoofing av domännamn och spoofing av e-post. I vissa fall kan angriparen till och med använda en teknik som kallas "social engineering" för att få kontroll över målets konto.

Vad betyder spoofing av IP-adress?

Spoofing av IP-adresser innebär att angriparen använder en annan IP-adress än sin egen för att dölja sin identitet eller för att komma åt någon annans data. När skadliga datapaket skickas ut kan det vara svårt för säkerhetsteamen att avgöra varifrån paketen kommer om angriparen använder en IP-adress som ser likadan ut eller är identisk med en legitim IP-adress.

Hur fungerar spoofing av domännamn?

Spoofing av domännamn fungerar genom att skapa ett domännamn som verkar legitimt men som i själva verket länkar tillbaka till en skadlig webbplats som kontrolleras av hackaren. På så sätt kan de skicka ut e-postmeddelanden med webbadresser som ser officiella ut och lura användare att klicka på dem och ge bort känslig information som inloggningsuppgifter eller betalningsinformation.

Hur används e-postspoofing?

E-postförfalskning används ofta i nätfiskeattacker där angripare skapar e-postmeddelanden med realistiska avsändarnamn och meddelanden som är utformade för att lura användare att lämna ut personliga och ekonomiska uppgifter som lösenord och kreditkortsnummer. Cyberbrottslingar använder ofta dessa tekniker för att stjäla pengar eller få tillgång till konfidentiell företagsdata.

Vad är social ingenjörskonst?

Social engineering är när en angripare använder psykologiska manipulationstekniker för att få någons förtroende och övertyga dem om att vidta åtgärder som ger tillgång till eller avslöjar konfidentiell information om sig själva eller sin arbetsgivare. Ofta sker den här typen av attacker på falska webbplatser där användarna ombeds lämna ut personliga uppgifter som lösenord och bankkontonummer, som sedan samlas in av cyberbrottslingar för skadliga syften.

Kan antivirusprogram skydda mot social engineering-attacker?

Antivirusprogram kan hjälpa till att skydda mot vissa typer av attacker, men de kan inte alltid ge ett fullständigt skydd mot social engineering-attacker eftersom de i hög grad bygger på mänskligt beteende snarare än tekniska svagheter i programvarudesignen som antivirusprogrammen letar efter och blockerar. Därför är det viktigt att både organisationer och privatpersoner är medvetna om de potentiella hoten från social ingenjörskonst och vidtar åtgärder för att minska dem genom utbildning och att ha protokoll på plats som beskriver hur personalen ska reagera om potentiellt skadliga aktiviteter upptäcks i deras nätverk eller på slutanvändarenheter som är anslutna via företagsnätverk.

Vilka andra åtgärder kan vidtas mot försök till dataintrång?

Företag kan vidta ytterligare åtgärder, t.ex. brandväggar, IDS (intrusion detection systems) och skannrar för skadlig programvara, som kan upptäcka misstänkt nätverksaktivitet innan den får alltför allvarliga konsekvenser. Dessutom bör företag regelbundet granska åtkomstbehörigheter som ges i deras nätverk så att endast de som behöver åtkomst har det, vilket hjälper till att minska antalet obehöriga personer som kan logga in på känsliga områden i ditt system utan att veta om det, vilket ger cyberbrottslingar en enkel väg att komma åt viktiga filer utan att upptäckas tillräckligt snabbt. Dessutom hjälper regelbundna återställningar av lösenord till att säkerställa att lösenord förblir säkra hela tiden snarare än att falla offer över tid på grund av utmattningsbaserade attacker, varigenom angripare försöker få tag på gamla lösenord från databaser som lagras hos webbhotell.

Hur får jag reda på mer om säkerhetsåtgärder för datorer?

Säkerhetsåtgärder för datorer har blivit alltmer komplexa med tiden, både på grund av ny teknik men också på grund av att hackare blir alltmer sofistikerade och använder sin egen teknik för att blanda attackvektorer (varigenom flera sårbarheter utnyttjas samtidigt). Det är därför viktigt för alla organisationer som seriöst vill skydda sina tillgångar online att hålla sig uppdaterade om de senaste nyheterna/utvecklingen inom branschen och genomföra regelbundna interna granskningar/revisioner av sin nuvarande organisation så att potentiella kryphål blir omedelbart synliga och kan åtgärdas vid behov.

Finns det några organisationer som jag kan kontakta om mitt system hackas?

Ja; om du tror att ditt system har blivit hackat bör du kontakta din lokala polis och söka råd från någon professionell IT-forensiker som kan genomföra en officiell utredning. Dessutom kan du kontakta officiella organ som ansvarar för att reglera säkerheten på nätet, antingen i ditt land eller internationellt (t.ex. ICANN). Det är alltid klokt att ha professionellt/officiellt stöd när man hanterar sådana situationer, med tanke på den mycket känsliga karaktären hos alla incidentrelaterade hackningar, när man försöker lösa eventuella problem som uppstår under utredningsprocessen.

När bör jag kontrollera mitt datorsystem för tecken på kompromettering?

Om du märker att något ovanligt händer när du använder din dator, t.ex. att program körs oväntat, bör du omedelbart undersöka saken närmare eftersom det kan tyda på tidigare aktivitet i samband med att opålitliga källor försökt komma åt personliga filer/information som lagras i själva enheten. Dessutom bör regelbundna skanningar med antivirusprogram genomföras minst en gång i månaden för att säkerställa att inga oväntade intrång sker genom att utnyttja befintliga sårbarheter i den installerade datorn.

Vilka typer av datorer är mest sårbara för Spoofing-attacker?

Alla datorer och enheter som använder nätverksprotokoll som TCP/IP är sårbara för spoofing-attacker, även om stationära och bärbara datorer är mer benägna att utsättas på grund av deras större marknadsandel. Enheter som körs på äldre operativsystem som Windows XP och Windows Vista kan också vara särskilt känsliga beroende på hur väl dessa plattformar utformades ur säkerhetssynpunkt. Dessutom kan mobila enheter som surfplattor och smartphones också vara riktade, med det är av största vikt att ha antivirusprogram installerat på dem för att minska chanserna för att attacken ska lyckas.

Finns det några risker med att använda ett offentligt Wi-Fi-nätverk för att komma åt internet?

Ja, när man öppnar webbsidor eller tjänster via ett osäkert offentligt Wi-Fi-nätverk kan man bli offer för ett antal potentiella attackvektorer; detta beror på det faktum att motståndare potentiellt kan lyssna på all utgående / inkommande trafik (inklusive känsliga datapaket som inloggningsuppgifter) + injicera skadlig kod i strömmen för att kapa användarsessioner. Därför är det alltid klokt att ansluta offentliga nätverk med antingen VPN-applikationer för att kryptera kommunikationen och minska risken för att attacken lyckas eller helt enkelt undvika att utföra aktiviteter där personlig/känslig information överförs helt och hållet.

Vad finns det för tips för att skydda sig mot skadlig programvara?

Några tips för att skydda sig mot skadlig programvara är följande:

• Hålla alla operativsystem och applikationer uppdaterade, med säkerhetsuppdateringar som tillämpas i enlighet med detta.
• Installera antivirusprogram, t.ex. Microsofts Windows Defender, på alla enheter som ansluter till internet.
• Installera brandväggar som hjälper till att filtrera bort potentiell skadlig trafik.
• Inte klicka på misstänkta länkar eller öppna bilagor i e-postmeddelanden.
• Använda unika lösenord för alla konton, helst sådana med aktiverad tvåfaktorsautentisering.
• Säkerställa att nätverksanslutningar alltid är säkrade genom att använda HTTPS vid åtkomst till webbplatser/applikationer.

Hur kan molnbaserade tjänster bidra till att hålla data säkra?

Molnbaserade tjänster kan bidra till att hålla data säkra genom att kryptera data som lagras på deras servrar, så att endast kunden har tillgång till dem. Dessutom kan molnleverantörerna övervaka och upptäcka obehörig åtkomst eller skadlig aktivitet. Dessutom erbjuder de extra skyddslager som autentiserings- och auktoriseringsmetoder för att säkerställa att endast behörig personal har tillgång till data. De säkerhetskopierar också regelbundet sina kunders data, så att kunderna snabbt och enkelt kan återställa förlorade data även om ett intrång skulle inträffa.