Vad är kryptering?
Kryptering är en metod för att skydda data och information och göra den oläslig utan en nyckel. Algoritmer används för att koda data så att de bara kan nås och förstås av de avsedda användarna. Denna teknik har blivit allt viktigare under de senaste åren i takt med att internet har blivit en stor del av våra liv och populariteten för internetbank, shopping och kommunikation har ökat. Kryptering kan användas för att skydda e-postmeddelanden, kreditkortsnummer, webbläsaraktivitet, företagsnätverk och mycket mer när de överförs via internet eller lagras på en hårddisk. Det hjälper också till att skydda mot skadlig kod, virus, nätfiskeattacker, identitetsstöld och andra cyberbrott.
Vilka är de vanligaste formerna av kryptering?
De två huvudtyperna av kryptering är kryptering med symmetrisk nyckel (även känd som privat nyckel eller hemlig nyckel) och kryptering med offentlig nyckel (även känd som asymmetrisk kryptering). Vid kryptering med symmetrisk nyckel används en enda nyckel för både kryptering och dekryptering; denna nyckel måste förbli privat för att garantera säkerheten. Vid kryptering med offentlig nyckel används två nycklar - en för att kryptera information, som delas offentligt med alla som behöver den via deras digitala certifikat eller ID, och en för att dekryptera information som skickas tillbaka till dem - som måste förbli privat. En annan form av krypteringsalgoritm kallas hashing och omvandlar indata till en obegriplig sträng som inte kan återskapas, men som ändå kan användas för att verifiera äktheten eller integriteten hos data.
Hur fungerar kryptering?
Kryptering fungerar genom att kryptera data med hjälp av en algoritm som kallas ”kodare” och som omvandlar klartext till chiffertext (en serie slumpmässiga tecken). För att avkoda chiffertexten igen krävs en ”avkodare”, som tar tillbaka det krypterade meddelandet till läsbar textform med hjälp av en annan algoritm med samma uppsättning dekrypteringsregler som tillämpas i omvänd ordning. Denna process säkerställer att endast behöriga parter kan läsa det ursprungliga meddelandet, eftersom endast de har den nödvändiga avkodaren för att kunna avkoda det korrekt.
Vilka är de vanligaste användningsområdena för kryptering?
Kryptering spelar en viktig roll för att hålla oss säkra på nätet eftersom det ger skydd mot cyberbrottslingar som kan stjäla våra känsliga uppgifter, t.ex. lösenord eller bankuppgifter, utan att vi ens vet om det. Kryptering har också andra användningsområden, t.ex. för att säkra Wi-Fi-nätverk, skydda nedladdningar via peer-to-peer-nätverk, kryptera e-postmeddelanden och webbplatstrafik så att kommunikationen förblir privat och säkerställa att betalningar online är säkra i e-handelsbutiker där kunderna anger sina personliga och ekonomiska uppgifter i kassan. Dessutom kräver vissa regeringar att all kommunikation mellan medborgare inom deras gränser måste krypteras av integritetsskäl.
Vilka är fördelarna med att använda kryptering?
En stor fördel med att kryptera data är att man förbättrar säkerheten genom att se till att endast de som har tillgång till hemliga nycklar får tillgång till innehållet. Med starka krypteringsprotokoll på plats kommer obehöriga användare inte ens att veta vilken typ av data som skyddas, än mindre hur den är kodad och skyddad från illvilliga aktörer som hackare och identitetstjuvar. Dessutom, om någon del av det krypterade meddelandet skulle fångas upp innan det når sin avsedda destination, skulle det fortfarande inte ha något värde eftersom de inte skulle ha den lämpliga nyckeln som behövs för att dekryptera det. En annan fördel är ökad sekretess för känslig kommunikation eftersom endast de som innehar respektive nyckel (t.ex. avsändare/mottagare) kan se innehållet utan inblandning från tredje part utanför det säkra utbytet.
Vilken typ av kodspråk ska jag använda när jag krypterar min kod?
Det mest populära språket för att implementera kryptografi är C++ eftersom det tillhandahåller funktioner för komplexa aritmetiska operationer som exponentiering (används i RSA), arbete med stora heltal (används i Diffie-Hellman Key Exchange), hashfunktioner (SHA256 och SHA512) etc., samtidigt som det bibehåller god prestanda även på enheter med låg effekt som inbyggda system eller mobiltelefoner. Andra språk som Java tillhandahåller också bibliotek för kryptografiska operationer, men de kanske inte är lika effektiva som C++-implementeringar på grund av den höga minnesförbrukningen för garbage collection-rutiner som utlöses när man hanterar stora antal beräkningar som ingår i vanliga operationer som DHKE eller RSA-kodning/avkodningsprocesser. Dessutom har Python blivit alltmer populärt bland utvecklare på grund av sin enkla inlärningskurva i kombination med kraftfulla bibliotek, vilket gör det till ett perfekt val för snabb prototypning av applikationer som innehåller kryptografiska komponenter inklusive lösenordshashingalgoritmer som bcrypt och scrypt bland andra.
Vilken typ av kryptering ska jag använda?
Vilken typ av krypteringsprotokoll som du väljer för att skydda dina data och din information beror på flera faktorer. Om t.ex. hastighet är ett viktigt krav kan en algoritm med symmetrisk nyckel vara mer lämplig eftersom den möjliggör högpresterande åtkomst och dekrypteringsinställningar för applikationer där avkodning i realtid är nödvändig, t.ex. strömmande media eller VoIP. Asymmetriska nyckelalgoritmer som RSA (Rivest-Shamir-Adleman) är dock bättre lämpade för uppgifter som kräver högre säkerhetsstandarder; även om den här tekniken är långsammare i prestanda erbjuder den mycket större skydd på grund av dess två distinkta nycklar för kryptering och dekryptering av meddelanden som förhindrar att någon annan kan fånga upp dem innan de når sin destination. Dessutom kan hashingalgoritmen användas när det viktigaste är att verifiera integriteten hos data snarare än att dölja dess innehåll; denna metod är särskilt väl lämpad i situationer där krypterad data snabbt måste kontrolleras mot versioner som lagras någon annanstans.
Vad är skillnaden mellan kryptering och hashing?
Den största skillnaden mellan kryptering och hashing ligger i syftet med deras användning; medan kryptering används för att göra data oläsliga för obehöriga användare samtidigt som auktoriserade parter kan avkoda dem, används hashing främst för att verifiera dess integritet. Vid kryptering måste en nyckel hållas privat och säker så att känslig information kan skyddas under den; vid hashning däremot är den output som produceras endast relaterad till de data den skapades från, vilket innebär att ingen hemlig nyckel behövs. Med andra ord ger kryptering konfidentialitet medan hashning ger en försäkran om att en fil inte har ändrats eller manipulerats sedan den skapades. Eftersom hashbaserad teknik bygger på irreversibla algoritmer som förvränger data på ett oförutsägbart sätt används hash också som ett sätt att ”maskera” referenser när de lagras i en databas (t.ex. salted-hashing).
Varför ska jag använda kryptering?
Det är viktigt att hålla dina uppgifter säkra och skyddade, så om du skickar känslig information som kreditkortsnummer, bankkontouppgifter, lösenord eller konfidentiella uppgifter över internet bör du använda kryptering. Då ser du till att ingen illvillig tredje part kan snappa upp den privata informationen och använda den för egen vinning. Det förhindrar också att någon som läser dina e-postmeddelanden eller snabbmeddelanden kan se innehållet i klartext - allt de ser är en obegriplig krypterad kodsträng istället.
Vilka åtgärder bör jag vidta för att se till att mina uppgifter är helt krypterade?
När du skyddar dina konfidentiella uppgifter med kryptering är det viktigt att du vidtar vissa åtgärder för att garantera säkerheten. För det första bör du välja en tillförlitlig krypteringsalgoritm som AES, RSA eller ElGamal - alla dessa ger starka säkerhetsåtgärder och accepteras av statliga regleringar och standardiseringsorgan över hela världen. För det andra bör du använda långa lösenord när du väljer dina krypteringsnycklar och se till att de innehåller slumpmässiga tecken eftersom det gör dem svårare att gissa. Slutligen ska du se till att säkerhetskopiera alla filer som är krypterade ifall något går fel med originalfilen eller om du förlorar tillgången till dina dekrypteringsnycklar.
